I en buss genom Sverige

Jag är lite trött och fick nyss höra att jag låter som en reklamfilm. Anledningen till att jag är trött är att jag har åkt buss 14 timmar de senaste 36 timmarna och anledningen till att jag låter som en reklamfilm är att 12 av de 14 timmarna spenderades i en av Bus4you:s bussar. Bekvämare har jag nog aldrig åkt! Tänk om flygen kunde ha lika bekväma säten, med lika mycket utrymme - då hade jag satt mig på ett plan till Australien ögona bums.

Först åkte jag till Jönköping, där fördrev jag tid en stund, köpte en banan till middag och skyndade mig sen till Immanuelskyrkan. Efter ett himla effektivt möte skyndade jag mig tillbaka till busstationen och åkte en timme till - åt "fel" håll - nämligen till Borås. Där spenderade jag kvällen kollandes på film och pratandes och i morse bjöds det på världens brakfrukost, med ett himla bra team work. Efter det skulle jag, på egen hand, fördriva en dryg timme i väntan på bussen. Mitt lokalsinne sattes på prov, men om det är nånting jag har lärt mig om Borås så är det att hur man än går kommer man alltid tillbaka till samma gata. Dessutom gick jag både av och på bussen på RÄTT busstation. Vilken utveckling som har skett!

Skämt åsido! Jag har åkt massa buss och jag har haft massa kul och trevligt. Nu blir det en tidig kväll!

Nördvarning?

Jag är en nörd! Nu är det officiellt av mig själv. Jag har alltid gillat planering, organisering och logistik. När jag var liten, satt jag och gjorde excellistor (fast på vanligt papper), på det jag ville ha ur klädeskataloger. Jag skrev upp vilket plagg jag ville ha, i vilken färg det skulle vara, vilken storlek och vad det kostade. Sen räknade jag ihop totalsumman och valde bort klädesplagg efter klädesplagg, till kalaset nådde en rimlig summa att blinka till sig.

Nu beställde vi aldrig kläder ur katalogerna, men det var inte heller min poäng. Det var det här med planerandet av vad som skulle köpas. Idag har jag nämligen återupprepat mitt beteende, men den här gången inte ur klädeskatalogerna, utan ur bokreakatalogerna och det är nog det som kvalificerar mig som nörd. Men varför bry sig? Imorrn är det jag som hänger på Akademibokhandeln!

Äntligen måndag?

Så var det måndag igen. Jag har aldrig gillat måndagar, oavsett om det har varit skola, jobb, eller ledigt. Måndagar är bara en dag när man förväntas komma tillbaka till vardagen och just den här tiden på året tröttnar jag ofta på vardagen. På samma gång saknar jag ordentliga rutiner och det där med att lära mig konkreta saker varje dag. Visst lär jag mig saker nu också, hela tiden kanske till och med, men det märks inte lika väl och jag kan inte sätta fingret på vad. Det är inte så att jag känner mig understimulerad, men jag skulle ändå vilja sätta tänderna i ett ordentligt logiskt problem, eller översätta en latinsk text, eller nåt annat som är så krånligt att man nästan ger upp, för att sedan precis klara det. Om ett år lär jag inte vara av samma åsikt, men så får det vara.

Idag dammade jag av mitt träningskort igen, så den här måndagen har allt varit lite exotisk ändå! Jag vill träna igen, typ imorrn, men det går inte, tyvärr. Jag hoppas att jag kan komma igång med träningen igen. Man påminns ju varje gång om hur bra man mår av det. Så varför inte prioritera det lite mer?
Jag längtar till jag kan simma obehindrat igen (dvs. när jag flyttar), då ska det tränas mycket oftare!

Och OS! Vilka brudar!

Helt galet!

Det är något speciellt med OS, det är det. Men såhär intresserad av idrott har jag nog aldrig varit. Tidigare OS har jag kollat de grenar som är roliga att kolla på - typ ishockey och konståkning, men nu, nu sitter jag som klistrad framför längdskidåkning och skidskytte. Det har aldrig hänt innan. Med tanke på hur fastklistrad jag har varit vid TVn just dessa grenar är det kanske inte så svårt att lista ut vad jag nyss bevittnat..

Svenskt guld OCH brons och vilket lopp sen då! Underbart att se! Jag var trött och hade tänkt sova vid 22.30, men det var ju ungefär då allting började. Sista kvarten vände och vred jag på mig i soffan och sista minuten halvstod både jag och pappa, men mamma fattade ingenting. Som scout blir man ju dessutom stolt över att se hur svenskarna hjälper varandra till placeringarna.

Tur att jag inte gick och la mig när jag var trött första gången!

Tur att man inte stressar ihjäl!

Idag har varit en såndär lördag som kommer glömmas så fort den är över. Inte för att nånting hänt, utan för att ingenting har hänt. Jag var med mamma och handlade och sen uträttade jag dagens goda gärning genom att byta batterier i pappas mosters tv-dosa, så att hon kan se på tv igen. Himla bra va?

Vad har jag gjort annars? Jag har skickat iväg fem stycken tackkort från studenten, det kändes som om det var på tiden. En annan dag ska jag få iväg fem till, det får inte gå för fort det där. Mer produktiv än så har inte den här dagen varit och jag ska nog låta den förbli så även sista timmen.

Kind of an update!

Ibland går tiden liksom lite förbi en, lite så har den här veckan betett sig, även fast jag har haft riktigt roligt. Det är då jag brukar komma på att jag inte har skickat ut tackkorten från studenten än, men det kommer en tid för de korten att nå släktingarnas brevlådor också..

Vad har jag då pysslat med den här veckan?
- I tisdags satte jag mig på ett x2000 mot Linköping och en timme för sent klev jag av och möttes av Sofie, som jag inte har sett på evigheter. I samma sekund såg jag också bussen som bär Lars Winnerbäcks namn och hela dagen var fulländad. Vi fikade på ett av de mysigaste caféerna på länge och pratade om allt såntdär vi inte har pratat om det senaste halvåret eftersom vi inte har setts i princip. Riktigt roligt!

- Samma tisdag var jag med på UR i SMU i Linköping. Det var lite oförberett pga vissa anledningar, men jag gjorde mitt bästa och är nöjd med resultatet.

- Jag sov över hos Anton, såg Björn Ferry ta OS-guld, samtidigt som vi smaskade Ben & Jerrys Sorbet med smak av ananas och passionsfrukt. En sämre kväll kan man absolut ha. 2 nätter i en decimeter för kort soffa i en studentlägenhet. Alltid trevligt att prova på studentlivet i minivariant.

- I onsdags var jag i Sebbes Åtvidaberg. På UR även där. Där var det lite mer förberett och gick lite bättre och det var ju såklart bra! Det var däremot lite konstigt att vara i Åtvidaberg måste jag säga, trots att jag själv inte har bott där. Innan kvällens slut var jag vän med Östgötatrafiken, som får sälla sig med SL, Skånetrafiken och Västtrafik.

- Idag när jag kom hem, efter att ha gjort en blixtvisit på T8 för 9 bitar sushi, visade det sig att vi är hundvakt, vilket resulterade i en 1,5h promenad med Felicia under kvällen. Varför tar man inte promenader med sina vänner oftare? Hur bra som helst ju, eftersom man tränar och hinner prata samtidigt. Lite som två flugor i en smäll.

- Och nu ska jag åka och hämta mamma och pappa och min moster och hennes sambo som har varit i storstan på galej och inte bör köra bilen själva.

Alla Hjärtans Dag

Jag är inte ordförande längre. Det är lite konstigt, men samtidigt väldigt skönt. Det dåliga samvetet över att inte hinna med är som bortblåst och det är väl det som är det bästa med att slippa. Däremot kan jag ju inte låta bli att lägga mig i, så jag är fortfarande kvar i styrelsen..

Idag är det som känt den 14 februari och alla hjärtans dag. Lika roligt som alltid... Så i brist på egen kärlek ska jag ut och äta med familjen, för att fira mammas och pappas bröllopsdag istället. Hur vore det att inte upprepa det till nästa år?

Jag gillar Lund vol. 2

Igår kväll var tredje dagen i Lund på mindre än en vecka. Alltså också tredje kvällen/dagen av häng med Charlie och Johannes, det brukar bli så när man är där. Sjukt roligt att man kan lära känna nya människor på det där sättet genom att egentligen åka och jobba. Det känns ju inte alls lika tråkigt att vara hemifrån när man kan ha så roligt på kvällarna liksom. Jag vågar till och med påstå att det är roligare än att vara hemma. Däremot blir det på något sätt lite vemodigt att åka därifrån, för hur vet jag när jag kommer tillbaka dit? Om jag alls gör det liksom.. Men det ska jag se till att göra, jag och Frida får åka dit igen!

Nu sitter vi på tåget tillbaka till Stockholm. Intensiteten i det här jobbet slutar aldrig chockera mig. Igår var vi i Köpenhamn på konferens mellan 8-16. 16.43 gick tåget till Lund, tåget var självklart försenat och scout började 18.15. Vi kom in genom kyrkdörren 18.05. Vi var med på scout, scout tog slut, vi såg på film och vi fick sällskap. Nu sitter vi på tåget som sagt. Förhoppningsvis är det framme 12.39, 13.00 har vi möte på kansliet. Nån gång däremellan vore det trevligt med lite lunch också. Efter mötet bär det av på födelsedagskalas - sen planerar jag att ta det väldigt lugnt!

Jag är i Lund. Lund är sjukt bra! Godnatt!

En recension på Skånetrafiken

Jag har tänkt lite på det här med kollektivtrafiksystem det senaste dygnet. Inte sådär bara, utan för att jag utforskar ett nytt i dagarna. Under luppen har vi Skånetrafiken, som givetvis jämförs främst med SL, eftersom det är det jag har bäst koll på. Jag tycker mig dessutom kunna ha en åsikt i frågan, eftersom jag dels rest med systemet från enslig ort, där bussen går in till stan exakt 2 ggr innan lunch och jag har dessutom "pendlat" från samme ensliga ort två dagar på raken. Jag har också provat systemet i rusningstrafik och mitt på dagen när det är relativt dött.

Vad är då resultatet av min "undersökning"? Jo, att Skånetrafiken är ett trevligt system att utnyttja.

• Man kan lita på att bussen kommer
• Den går även på hala småvägar
• Man får plats med packningen
• Personalen på servicecentret är tillmötesgående
• Det är billigt om man inte fyllt 20
• Ibland står det vilken nästa hållplats är
• Man kan åka från Rickarum till Kristianstad, från Kristianstad till Tollarp, från Rickarum till Kristianstad igen, från Kristianstad till Knislinge, Från Knislinge till Lund, via Hässleholm - med andra ord - överallt där jag behöver åka den här veckan!

Dessutom får man ett fint turkosgrönt kort, där man har alla pengarna på.

(Var vänlig märk ironin i detta inlägg)